Olika placeringar ger olika sorts avkastning. Räntebärande papper som banksparande eller privatobligationer ger en årlig avkastning i form av ränta. Räntan brukar betalas ut i slutet av året eller en gång i kvartalet på vanliga bankkonton. På obligationer är det dock olika beroende på när de startats.
Just för närvarande är ränteläget rekordlåg och det finns knappt någon poäng i att spara i räntepapper – annat än som riskbalans.
Direktavkastning på aktier
Aktier ger inte ränta utan utdelning, vilket också kallas aktiens direktavkastning. Den årliga utdelningen betalas oftastut under våren. Men utdelningen på aktier brukar vara betydligt lägre än räntan på banken.
Det beror på att avkastningen på aktier består av två delar: direktavkastningen (utdelningen) och värdetillväxten. Värdetillväxt är möjligheten till att aktiekursen ökar och spararen kan göra en realisationsvinst (reavinst) när aktien säljs.
För den som behöver en årlig avkastning på sina placerade pengar att leva på är alltså sådana placeringar uteslutna. Detsamma kan gälla aktier, eftersom deras direktavkastning oftast är låg.
Källa: Nordnet om Direktavkastning på Youtube | https://www.youtube.com/watch?v=0iKg-p-n4TE
Aktiv förvaltning kräver kunskap
För den som är intresserad och själv vill vara aktiv är enskilda aktier naturligtvis roligt. Men det krävs en viss kunskap. Att äga aktier är ett sätt att engagera sig och hålla sig å jour med vad som händer i industrin och med konjunkturen.
Hur mycket arbete man måste lägga ned beror på hur mycket man kan från början. Kan man lite men ändå vill börja spara i egna aktier kan Aktieinvest eller Aktier på posten vara en bra början. Eller varför inte starta en aktiesparklubb tillsammans med några vänner?
Kan man lite grann är det lätt att lära sig mer. Men det gäller att hänga med i tidningarna, att läsa minst en dagstidning och kanske en affärstidning och någon av de privatekonomiska tidskrifterna.
Skeptisk till aktiv förvaltning
Är man inte tillräckligt intresserad, har dåligt med tid men ändå tror på aktiemarknaden så är en aktiefonder alternativet. Man överlåter jobbet åt en professionell förvaltare, något som man då också får betala för! Upp till fem procent på det insatta kapitalet kan man få betala och det är därför viktigt att syna urvalet av fonder innan man väljer ut en. Idag finns det fler fonder i Sverige än det finns svenska aktier.
Det finns faktiskt flera goda skäl att välja en passiv förvaltningsform i exempelvis indexformer, även om du är kunnig och intresserad. Statistik visar nämligen att det är mycket få människor, även bland ”proffsen” som kan slå passiva fonder med låg .
En som förespråker denna form av sparande är Jan Bolmesson på Rikatillsammans.se. Så här skriver han i ett inlägg om passiva indexfonder:
Slutsatsen för oss småsparare är alltså att istället för att försöka förutsäga framtiden och vilka bolag som kommer att gå bra, köpa alla bolagen med hjälp av en indexfond. Då kommer några bolag gå bra, andra kommer att gå dåligt men majoriteten kommer att gå som genomsnittet. Eftersom de flesta sparare aldrig når upp till en genomsnittlig avkastning, innebär det att du över tid dessutom kommer att få en bättre avkastning än de flest andra.
Källa: Rikatillsammans | https://goo.gl/6tFgSK
Pengarpappan 