Ett lån som tas utomlands, antingen av företag direkt på den internationella kreditmarknaden eller i form av ett inhemskt valutalån (där den svenska banken refinansierar sig på den internationella kreditmarknaden) växlas visserligen oftast om till svenska kronor, men lyder ändå till lånebelopp och ränta i den valuta som avtalats, t. ex dollar.
Anta att ett företag tagit upp ett lån på 100 000 dollar från sin svenska bank. Växelkursen då man tog upp lånet var 8,50 kr/dollar och man fick således 850 000 kr. Räntan man betalar på lånet blir en amerikansk låneränta och inte en svensk, eftersom lånet är i dollar.
Räntan ska betalas i dollar, liksom återbetalningen av lånet. Om kursen stiger till 10 kr/dollar, ska lånet lösas med 1 000 000 kr. Ett betydande direkt risktagande finns alltså vid upplåning utomlands.
Så här står det på Compricer om denna risk:
Tänk på att du tar en valutarisk när du lånar pengar utomlands i utländsk valuta. Valutakursen kan ändras så att lånet blir dyrare. Ett exempel: Om du 2011-03-01 lånade 1 500 000 svenska kronor motsvarade det 172 233 Euro. En månad senare, 2011-03-31, var valutakursen förändrad så att ditt lån på 172 233 Euro motsvarade 1 538 624 svenska kronor. Lånet ökade alltså med 38 624 kronor på en månad. Har du inkomster enbart i svenska kronor bör du ha lån i svenska kronor såvida du inte skyddar dig mot valutakursförändringar på annat sätt.
Källa: Compricer.se
Begränsa lånerisken – så gör du
För att begränsa risken för växelkursförändringar finns flera olika lösningar. Man kan ta upp korglån. Ett sådant innebär att lånet (t ex 850 000 kr) är fördelat på flera valutor, en s k valutakorg. Du kan läsa mer om detta här på Riksdagen.se
I stället för som i vårt exempel låna 100 000 doUar skulle lånet kunna fördelas på flera valutor, t ex dollar, euro, pund och yen, så att summar motsvarar det avsedda beloppet i kronor.
Risken blir då mindre, eftersom man inte är beroende av utvecklingen av en enda valuta. Fortfarande kvarstår hela risken för att den svenska kronan faller i värde i förhållande till alla utländska valutor.
I korglån kan även ingå svenska kronor, d v s lånet är delvis (t ex till 30 %) inte utlandslån. Detta minskar ytterligare växelkursrisken.
Pengarpappan 